Historiken skrivs över
En ägare ändras direkt i cellen och den tidigare uppgiften försvinner. Kravet på att kunna visa äldre ägarförhållanden går inte längre att uppfylla.
Hantera aktiebok, ägarförändringar och historik i ett uppdaterat och tillgängligt system.
Det här ingår i aktieboken.
Nästan aldrig i vardagen. Nästan alltid vid en av fyra händelser.
Ägarregistret sköter sig självt tills någon behöver luta sig mot det. Då är det för sent att rekonstruera historiken i efterhand — och det är precis då den granskas hårdast.
Vid en nyemission ska totalantalet aktier stämma mot det registrerade aktiekapitalet. Går de isär fastnar registreringen hos Bolagsverket och emissionen står stilla.
Vid en bolagsstämma avgör aktieboken vem som får rösta och för hur många aktier. En ägare som inte förts in kan inte utöva sin rösträtt, och en stämma som byggt på fel röstlängd kan klandras.
Vid en försäljning är aktieboken det första dokumentet en köpare begär. Luckor i historiken blir avdrag på priset eller garantier ni får stå för.
Vid ett arvskifte eller en skilsmässa ska förvärvet styrkas och antecknas. Utan bevarad historik går det inte att visa vad som gällde vid vilken tidpunkt.
Aktieboken är under utveckling. Här är vad det betyder konkret om ni utvärderar oss nu.
Modulen är inte lanserad. Behöver ni ett digitalt ägarregister i drift den här månaden finns inte den delen ännu.
Fram till lansering finns en fri mall för aktiebok med de tre delar lagen kräver — aktieförteckning, ägarförteckning och ändringshistorik — plus en genomgång av varför kalkylarksvarianten brister.
När modulen lanseras ingår den i planen utan tillägg. Ni betalar inte mer för att den kommer.
Det vi bygger mot: ändringshistorik som inte kan skrivas över, underlag kopplat till varje anteckning, och synk mot emissionsflödet så att ägarregistret är uppdaterat direkt efter registrering.
Kraven är tydligare än de flesta tror — och de gäller från dagen bolaget bildas.
Styrelsen ansvarar för att aktieboken förs, bevaras och hålls tillgänglig. Den ska bevaras så länge bolaget finns och i minst tio år efter att bolaget upplösts.
Aktieboken ska visa aktierna i nummerföljd med aktieslag och de förbehåll som gäller enligt bolagsordningen, och ägarna med namn, person- eller organisationsnummer och postadress.
I bolag som inte är avstämningsbolag ska aktieboken hållas tillgänglig hos bolaget för alla som vill ta del av den — inte bara för aktieägarna.
Aktieboken lämnas inte in till Bolagsverket. Det finns inget centralt ägarregister för privata aktiebolag, så tappas aktieboken bort finns ingen kopia att hämta.
Ett kalkylark uppfyller formellt kraven. Problemen är praktiska — och de dyker upp samtidigt, vid en emission eller en försäljning.
En ägare ändras direkt i cellen och den tidigare uppgiften försvinner. Kravet på att kunna visa äldre ägarförhållanden går inte längre att uppfylla.
Filen mejlas mellan styrelse, revisor och rådgivare tills ingen vet vilken version som gäller.
Överlåtelseavtalet ligger någon annanstans, så det går inte att belägga varför en ändring gjordes.
Antalet aktier matchar inte aktiekapitalet efter en emission — ofta upptäckt först vid registreringen.
En fil på en laptop uppfyller knappast kravet på att aktieboken ska bevaras i tio år efter bolagets upplösning.
Vid en due diligence är aktieboken första dokumentet en köpare begär. Luckor blir frågor att förklara.
Det som oftast missförstås om ägarregistret i svenska aktiebolag.
Aktieboken lämnas inte in till Bolagsverket. Myndigheten registrerar bolaget, aktiekapitalet och styrelsen — men i privata aktiebolag registreras inte vem som äger aktierna. Det finns inget centralt ägarregister att hämta en kopia ur.
Registret över verkliga huvudmän är något annat. Det avser fysiska personer med ett bestämmande inflytande, anmäls till Bolagsverket och ersätter inte aktieboken.
Aktiebrev behöver inte utfärdas. De utfärdas bara om en aktieägare begär det, och de flesta privata aktiebolag har inga alls. Det är aktieboken som styr, inte aktiebrevet.
Aktieboken ska uppdateras så snart bolaget fått besked om en överlåtelse och förvärvaren styrkt sitt förvärv — inte vid årsskiftet. Rösträtten på stämman bygger på att ägaren är införd.
Vid nyemission förs de nya aktierna in först när emissionen registrerats hos Bolagsverket. Totalantalet ska då stämma mot det registrerade aktiekapitalet.
Nej, modulen är under utveckling. Fram till lansering finns en fri mall för aktiebok och en guide om lagkraven.
Nej. Bolagsverket registrerar bolaget, aktiekapitalet och styrelsen, men i privata aktiebolag registreras inte vem som äger aktierna. Det finns inget centralt ägarregister att hämta en kopia ur om aktieboken tappas bort.
I aktiebolag som inte är avstämningsbolag ska aktieboken hållas tillgänglig hos bolaget för alla som vill ta del av den — inte bara för aktieägarna. Det förvånar många. Skyldigheten är att visa den på begäran, inte att publicera den.
Så länge bolaget består och i minst tio år efter att bolaget upplösts. Bevarandekravet överlever alltså bolaget självt, vilket är svårt att uppfylla med en fil på en laptop.
Styrelsen. Ansvaret går inte att delegera bort — uppgiften kan utföras av redovisningsbyrån, men ansvaret ligger kvar hos styrelsen.